Logistikens marknadsuppdatering halvår 2025

Sjöfraktens priser sjönk mot nivån före pandemin, tills tullarna drev upp dem brant i juni. Flygfrakten höll sig stabil, och den europeiska vägfrakten hittade en botten. Översikten säger vad första halvåret 2025 betyder för finska importörer och exportörer.

Inledning och sammanfattning

Motståndskraftigt men oförutsägbart

Första halvåret 2025 höll logistikteamen sysselsatta. I de globala försörjningskedjorna lade sig efterfrågan på en sundare nivå än under pandemiåren, men handelspolitiken och konflikterna gav ny variation. En del av prognoserna från slutet av 2024 slog in: extra kapacitet i sjöfrakten tryckte ned priserna. En del slog inte in: någon omfattande strejk på USA:s östkust blev det inte.

Den här översikten går igenom januari–juni 2025, granskar hur träffsäkra prognoserna var och bedömer följderna för finska import- och exportbeslut. Sjö-, flyg-, väg- och järnvägstransporter ingår.

Första halvåret 2025 i korthet:

  • Geopolitik. USA:s nya tullar och pågående konflikter (Ukraina och osäkerheten i Röda havet) ändrade rutter, kostnader och förtroende.

  • Normalisering efter pandemin. Volymerna växte måttligt. Priserna närmade sig långsiktiga genomsnitt, och korta toppar syntes emellanåt. Överlager och försiktiga konsumenter dämpade efterfrågetoppar.

  • Försörjningskedjor i förändring. Inköpen spreds, också enligt China+1-modellen till Sydostasien. Närproduktion (nearshoring) och tanken ”köp europeiskt” syntes i politiken och på vissa rutter.

  • Kapacitet och teknik. Fler jättecontainerfartyg tillkom, passagerarplanens bukkapacitet kom tillbaka, förarbristen i vägtransporterna bestod och järnvägen anpassade sig till nedskurna stöd. Digitaliseringen och utsläppsminskningen fortsatte, men bromsades av reglering och kostnader.

De viktigaste globala trenderna under första halvåret 2025

Handelskrig och tullar

En ny våg av protektionism präglade början av 2025. USA införde breda importtullar: 145 % tull på kinesiska varor och 10 % allmän tull på övriga länder. En del av tullarna frystes i april i 90 dagar, men osäkerheten försvann inte. Bokningarna svängde: order mellan Kina och USA frös och tog sedan fart inför möjliga höjningar.

Världshandelsorganisationen WTO har varnat för att en utdragen brytning mellan USA och Kina på lång sikt skulle kunna minska världens BNP med omkring 7 %. I logistiken betydde det först tidigarelagda leveranser och sedan en lugn period, vilket försvårade prognoser av efterfrågan. För finska exportörer ökar risken om tullar som riktas mot EU genomförs. I Finland har frågan redan lyfts.

Efterfrågan efter pandemin

Till skillnad från åren 2020–2022 förde 2025 med sig måttlig och ojämn tillväxt. Fraktvolymerna växte i många branscher med bara några procent. Flygfraktens tonnage växte i början av 2025 med omkring 4–5 % jämfört med året innan. Det är klart långsammare än 2024 års tvåsiffriga återhämtningstal, men tillväxten var fortfarande positiv. (IATA:s frakttonkilometer, alltså CTK, berättar en liknande men inte identisk historia: mars CTK växte 4,4 % på ett år, och tillväxten från årets början till mars var omkring 2,4 %.)

Sjöcontainervolymerna låg stilla eller växte något. En del rutter hade redan vuxit kraftigt tidigare: volymerna mellan Asien och Latinamerika växte 10 % i början av 2024. Den amerikanska detaljhandeln hade i början av 2025 överlager på omkring 30 miljarder dollar. Konsumtionsefterfrågan i Europa växte under första kvartalet bara 0,6 % från föregående kvartal. Den starka återhämtning som många prognoser från 2024 räknade med uteblev delvis.

Spridning av försörjningskedjorna

China+1-strategin syntes redan i statistiken. USA:s import från ASEAN-länderna växte 24 % år 2024, klart snabbare än importen från Kina. Rederier och flygbolag flyttade kapacitet till knutpunkter i Vietnam, Thailand och Indonesien. Närproduktion fick politiskt stöd i Europa. Tidigare prognoser om att företagen skulle ompröva sina försörjningskedjor efter pandemin har slagit in. Att bygga kortare och mer störningståliga kedjor är ändå fortfarande inte färdigt.

Kapacitet och priser

Fraktpriserna närmade sig historiska nivåer under 2025, men de regionala skillnaderna var stora. Världens containerflotta växte omkring 10 % år 2024, och jättefartyg tillkom under första halvåret 2025. Flygfraktens kapacitet växte i början av året med omkring 5 % på ett år, när passagerarplanens bukkapacitet kom tillbaka.

Kapaciteten i de europeiska vägtransporterna växte inte: nyregistreringarna av tunga lastbilar minskade under första kvartalet med 7 % från föregående kvartal, och 426 000 förarplatser var obesatta. Kina skyndar på nedskärningen av stöden till järnvägstrafiken mellan Kina och Europa, vilket kan minska antalet tåg. ”Balans” har under 2025 betytt överutbud i vissa transportslag och knapphet i andra.

Reglering och hållbarhet

Utsläppsfria lastbilar kommer ut på marknaden, men EU:s viktgränser släpar efter: axeltrycksgränsen på 11,5 ton minskar nyttolasten för tyngre ellastbilar. Branschen driver 12,5 tons axeltryck och 44 tons totalvikt. Tidsfristen för EU:s nya tullram i december 2025 närmar sig, och långsamma IT-införanden är en risk.

Lastägare följer utvidgningen av EU:s utsläppshandel till rederierna och investerar i bränslen med lägre utsläpp. För finska företag är det en fråga om regelefterlevnad och kunder att följa EU:s krav på hållbarhet och tulldigitalisering, inte ett tillägg för varumärket.

Sjöfrakt: först lugnt, sedan en pristopp

Marknadsutveckling (januari–juni 2025)

Sjöfrakten inledde 2025 i en nedgång. Spotpriserna, som redan hade fallit under hela 2023, nådde nya bottennivåer under senvintern. Shanghais containerfraktindex (SCFI) visade i februari branta fall jämfört med året innan: Shanghai–Nordeuropa −16 %, Kina–Medelhavet −5 % och Kina–USA:s västkust −5 %. Drewrys World Container Index (WCI) hade till februari fallit med omkring 29 % på ett år på rutten Kina–Rotterdam.

Rederierna ställde in avgångar i stor omfattning. Enligt en datakällas prognos ökade antalet inställda avgångar (blank sailings) efter det kinesiska nyåret med 318 % på rutten Asien–Medelhavet och med 449 % på rutten Asien–Nordeuropa.

I mars var spotpriset på rutten Asien–Europa omkring 2 740 $/FEU (−14 % från nivån i början av året), alltså under 2024 års botten. Det transpacifiska priset till USA:s västkust var omkring 2 400 $/FEU, omkring 18 % under föregående års botten. De allmänna prishöjningarna (GRI) i början av andra kvartalet höll för det mesta inte.

Pristopp vid halvårsskiftet

USA lättade i april delvis på tullarna på kinesiska varor, vilket satte igång lagerpåfyllning i den transpacifiska trafiken. Efter tullchocken på 145 % förde pausen tillbaka frakt på väg till USA. Till mitten av juni hade Drewrys sammansatta WCI-index stigit på fyra veckor med 59 % till 3 543 $/40 ft. Priset Shanghai–New York steg under samma tid med 67 % (till omkring 7 285 dollar) och priset Shanghai–Los Angeles med 89 %.

Drewry väntar ändå att balansen mellan efterfrågan och utbud försvagas igen under andra halvåret 2025, när nya fartyg levereras och de tidigarelagda leveranserna klingar av. Politiken kan fortfarande ändra priserna på några veckor.

Kapacitet och drift

Världens containerflotta växte omkring 10,6 % år 2024 (omkring 2,9 miljoner TEU). Kapaciteten som satts in på rutten Asien–Europa växte i fjol med 31 %, eftersom rutten via Godahoppsudden krävde fler fartyg för att hålla tidtabellerna. Ruttens faktiska veckokapacitet växte ändå bara 8,8 %. Kapaciteten på rutten Asien–Nordamerika växte 2024 bara 2,9 %.

USA:s import från Asien steg 2024 till rekordhöga 21,45 miljoner TEU, och utnyttjandet på rutten Asien–Nordamerika låg på 100 % i nio månader. I början av 2025 stod omkring 0,6 % av flottans kapacitet oanvänd. Bufferten var alltså liten när efterfrågan vek – därför ställdes avgångar in.

Tidtabellernas pålitlighet förblev svag: på många rutter anlände bara omkring 50 % av fartygen i tid. I Antwerpen fick 41 % av fartygen vänta på kajplats i april. Den ILA-strejk som fruktades till januari undveks: ett preliminärt sexårsavtal var klart senast den 8 januari, och något stopp för hela kusten blev det inte.

Jämförelser och prognosernas träffsäkerhet

I april 2025, under tullpausen, var genomsnittet för Drewrys sammansatta WCI-index omkring 2 150 $/FEU, alltså nära nivån i början av 2019. Junis uppgång tog det tillbaka över 3 500 dollar, omkring det dubbla jämfört med intervallet 2018–2019 (1 500–1 800 $). Basnivån har lämnat 2021 års extremvärden, men ligger fortfarande omkring 15–25 % över 2010-talets genomsnitt, och toppar syns emellanåt.

En del speditörer erbjöd i februari ett spotpris på rutten Asien–USA:s västkust ända ned till 2 300 $/FEU. 2M-alliansen (Maersk–MSC), som upplöstes i år, har ökat oredan i tidtabellerna. Tidigare prognoser om 2025 som ett år med överkapacitet stämde, men tidpunkten gjorde det inte.

Finskt perspektiv

Finska importörer gynnades under första kvartalet av 40-fotscontainrar från Asien till Nordeuropa som var billigare än året innan. De som skickade sitt gods under vårens lugna period betalade mindre än de som träffade junis uppgång. Omvägen via Godahoppsudden lade fortfarande till omkring 8–10 dagar. Matartrafiken i Östersjön och Nordsjön (Göteborg, Hamburg) har fungerat tillräckligt. Kollapsen i handeln mellan Finland och Ryssland har flyttat den finska sjöfrakten till hamnar i Östersjön och Nordsjön.

Drewrys World Container Index-nivåer som nämns i den här översikten, början av 2025Drewry Shipping Consultants, citerat för januari–juni 2025.
TidpunktWCI-sammansatt index (USD/FEU)
April 2025 (tullpaus)cirka 2 150
Mitten av juni 2025 (efter GRI-vågen)3 543
Intervallet 2018–2019 (jämförelse)1 500–1 800

Flygfrakt: stora volymer, långsammare tillväxt

Marknadsutveckling (januari–juni 2025)

Flygfrakten gick in i 2025 med god fart, som sedan mattades. Januaris frakttonkilometer (CTK) växte fortfarande 3,2 % på ett år. Mätt i ton var januari rekordartad, men tillväxten låg långt från föregående års tvåsiffriga tal. Enligt IATA:s analys från mars 2025 växte mars CTK 4,4 % på ett år, vilket åter var ett marsrekord.

Flygbolagen i Asien och Stillahavsområdet ledde i mars med en årstillväxt på nästan 10 %. Mellan Europa och Nordamerika var tillväxten 8,5 %. Julsäsongens elektronik transporterades fortfarande i januari. I februari vek efterfrågan på grund av det kinesiska nyåret. I april och maj försvagades en del rutter, när lagren växte och försiktigheten kom tillbaka.

Priser och intäkter

Priserna höll sig höga, men sjönk från pandemins toppar. De globala snittpriserna var i januari omkring 5 % högre än ett år tidigare. I mitten av februari var priserna från Mellanöstern till Sydasien 33 % och i Asien och Stillahavsområdet 11 % högre än ett år tidigare. Till mars var spotpriset för flygfrakt Kina–USA enligt Freightos för första gången sedan föregående sommar under 5,00 $/kg. Kina–Europa låg på omkring 3,80 $/kg och trafiken över Atlanten (EU–USA) på omkring 2,40 $/kg.

USA avbröt de minimis-importgränsen för Kina (den tullfria gränsen för små försändelser) från och med den 3 maj, vilket minskade de tullfria paketen med lågt värde. Flygbolagen ställde in en del charter med fraktflyg mellan Kina och USA. Priset på flygfrakt över Stilla havet höll sig under maj något över 5 dollar per kilo, när kapacitet togs bort. Intäkterna från Sydostasien till USA och EU höll sig starkare.

I juni låg flygfraktens prisnivå ungefär på nivån från början av året eller något under den, och omkring 20–30 % under topparna 2021. Avtalspriserna rörde sig mindre än spotpriserna.

Kapacitet och beläggning

Den erbjudna fraktkapaciteten (ACTK) växte under första kvartalet med omkring 4–5 % på ett år. Passagerarplanens bukkapacitet hade på de flesta rutter i praktiken återgått till 2019 års nivå. Emirates SkyCargo ökade sin fraktflygsflotta med 15 %. Den globala lastfaktorn för frakt var i mars omkring 47,5 %, nästan samma som ett år tidigare.

Utnyttjandet ligger klart under pandemins topp på omkring 60 % i lastfaktor under kapacitetsbristen, så utrymme finns i regel. Marknaden påverkades av krigsrisken i Röda havet, Rysslands överflygningsförbud och flygfotogen som var 17 % billigare än ett år tidigare. Billigare bränsle hjälpte till att hålla tilläggsavgifterna i schack.

Prognoser och utfall

Bedömningarna från slutet av 2024 räknade med att volymtillväxten skulle sakta in och att intäkterna skulle sjunka stegvis. Så blev det i huvudsak. Enligt IATA:s prognos från mars 2025 växer frakten under hela 2025 med omkring 0,7 %, när tillväxten 2024 var 11 %. Tillväxten från årets början till mars var omkring 2,4 %, vilket passar ett måttligt år. Intäkterna väntas sjunka under 2025 med omkring 5 %.

Fraktintäkterna i mars var 3,8 % högre än ett år tidigare bara för att mars 2024 hade varit svagt. E-handeln är fortfarande viktig, men de minimis-ändringen och försiktigheten fick en del expressbolag att minska charterflygen. Lagerpåfyllning gav flygfrakten några efterfrågetoppar. Detaljhandelns överlager dämpade andra.

Finskt perspektiv

Utrymme mellan Europa och Asien samt mellan Europa och USA har varit lättare att hitta, och priserna ligger klart under kristopparna. Flygfrakten Europa–USA kostade i slutet av 2024 omkring 3,1–3,6 $/kg, och priset har sedan sjunkit något. Rysslands luftrum är fortfarande stängt för EU-flygbolag, så Finnair och andra flyger runt det, vilket ökar flygtiden och kostnaderna.

Finska lastägare använder i allmänhet Dubai, Doha eller Istanbul som mellanlandning för anslutningsflyg. Sjöfraktens ledtider är mer förutsägbara än för två år sedan, så flygfrakt kan reserveras för verkligt brådskande försändelser.

Vägfrakt (Europa): en ojämn väg mot stabilitet

Marknadsutveckling (januari–juni 2025)

Den europeiska vägfrakten verkade ha nått en botten efter en tre år lång nedgång efter pandemin. Enligt Upply, IRU och Transport Intelligence (Ti) var spotindexet i januari–mars 2025 1,6 punkter högre än ett år tidigare (3,8 punkter lägre än föregående kvartal) och avtalsindexet 0,4 punkter högre (Upply, 28.5.2025). Spotindexet var 134,1 och avtalsindexet 131,1 (basnivå 100 = 2017).

Spotpriserna ligger omkring 34 % över 2017 och omkring 15 % över 2019 års nivå, men under 2022 års topp (omkring 140+). Svag efterfrågan hindrade priserna från att stiga, kostnaderna hindrade dem från att rasa. Många bedömare väntar att lastbilsfrakterna håller sig stabila eller stiger något under andra halvåret, om återhämtningen fortsätter.

Efterfrågan och volym

Enligt Eurostat växte hushållens konsumtion under första kvartalet med 0,6 % från föregående kvartal, vilket gav bara lite extra frakt. IRU konstaterade att den svaga efterfrågan och handelskriget höll priserna nere. Mellan Frankrike och Tyskland steg priserna något. Rutterna mellan Storbritannien och EU var svaga: Frankrike–Storbritannien och Storbritannien–Frankrike sjönk 6–8 % i uppgifterna för oktober–december, och nedgången fortsatte sannolikt in i början av året. Säsongstopparna 2025 har varit måttligare än 2022.

Kostnader och kapacitet

Dieseln var billigare än ett år tidigare. I januari–mars 2025 steg priset 4,8 % (Upply, 28.5.2025), men på våren vände det ned igen. I april kostade Brent-råoljan omkring 63 dollar per fat, det lägsta på fyra år. Arbetskraftskostnaderna steg fortfarande. Europas 426 000 obesatta förarplatser drev upp lönerna på många marknader med över 5 % per år.

De italienska kollektivavtalen gav förarna under 2025 över 500 euro mer i månaden, och i Spanien steg förarlönerna 5,1 % på ett år. Nyregistreringarna av tunga lastbilar minskade under första kvartalet med 16 % jämfört med året innan. Registreringarna av helelektriska lastbilar växte 51 % på ett år, och deras andel av nya lastbilar är nu omkring 3,5 %. Av de transporterade tonnen är det fortfarande en liten del, på grund av viktgränser och räckvidd.

Genomgång av prognoserna

Prognosen för 2025, att priserna håller sig i ett smalt intervall, har hållit. Närproduktion till Östeuropa och Turkiet syns fortfarande mer som enstaka exempel än som en volymtopp. Tysklands vägavgifter kopplade till koldioxidutsläpp och EU:s mobilitetspaket ökar kostnaderna och friktionen i kabotaget, men de har hittills inte ändrat indexet.

Finskt perspektiv

I Finlands inrikestransporter är det fortfarande brist på förare. Den billigare dieseln hjälpte. Trailertransport från Finland till Tyskland eller Nederländerna är något billigare än vid toppen 2024. Den östgående transittrafiken till Ryssland har inte återvänt. Finansieringen av Nordsjö–Östersjö-korridoren är en infrastrukturfråga på medellång sikt.

Den gränsöverskridande lastbilstrafiken till Sverige, Norge och Baltikum löper bättre än tidigare tack vare digitala tullförfaranden (e-CMR, digital TIR). Många finska företag sluter långa avtal med pålitliga åkerier för att säkra kapacitet när den behövs, även om spotmarknaden är lugn.

Prisindex för europeisk vägfrakt, januari–mars 2025Upply–IRU–Ti European Road Freight Benchmark, citerat för den här översikten (basnivå 100 = 2017).
IndexJanuari–mars 2025Ändring på ett år (punkter)
Spot134,1+1,6
Avtal131,1+0,4

Järnvägsfrakt: nya rutter, nya kostnader

Marknadsutveckling (januari–juni 2025)

Volymerna i järnvägsfrakten från Kina till Europa växte 80 % år 2024, till omkring 330 700 TEU. Takten fortsatte in i 2025, men billigare sjöfrakt och Kinas stödnedskärningar hotar den. Speditörerna väntar att järnvägsfrakterna stiger när stöden minskar. Ukrainas järnvägsbolag höjde sina tariffer i januari med 37 %, för första gången sedan 2022.

Fret SNCF lades ned på grund av EU:s oro för statsstöd, och i stället kom Hexafret (trafik) och Technis (underhåll av lok). Estland sålde Operail till ett privat konsortium. Storbritanniens intermodala trafik växte i slutet av 2024 med omkring 4 % på ett år, men nyårsöversvämningarna i nordvästra England stoppade tågen.

Kapacitet och rutter

Den norra korridoren via Ryssland och Belarus ligger fortfarande klart under nivån före kriget. Trafiken har flyttat till Mellankorridoren, alltså rutten över Kaspiska havet via Centralasien, Kaukasien och Turkiet. Flera gränsövergångar och färjorna på Kaspiska havet begränsar fortfarande tillväxten.

Järnvägen ger en transporttid på omkring 15–18 dagar, när sjövägen tar 30–40 dagar, men priset är högre. Om prisskillnaden växer återvänder gods som inte har bråttom till sjön. Förbättringarna i TEN-T-nätet och hamnarnas järnvägsprojekt (också i Rotterdam) går långsamt.

Jämförelser och utsikter

Järnvägsfrakten mellan Europa och Asien är fortfarande några hundra tusen TEU om året, när omkring 26 miljoner TEU går sjövägen från Asien till Europa. Under toppåret 2021 var järnvägens andel omkring 4 % av den här sjövolymen. Järnvägsfrakten från Europa till Kina föll 2024 till historiskt låga omkring 49 000 TEU (−27 %).

Kina har talat om en andel på 45 % för trafiken österut till 2025. Det är fortfarande främst ett mål. Av Kinas fordonsexport gick 31 000 TEU på järnväg år 2024, nästan 9,5 % av järnvägstrafiken västerut. Om trafiken genom Suez och Röda havet återvänder kan järnvägens tillväxt från 2024 klinga av.

Finskt perspektiv

VR förlorade öst–väst-volym när rutterna via Ryssland stängdes. Mellankorridorens möjligheter för finskt gods utreds först nu. Största delen av Finlands handel med Kina går fortfarande till sjöss eller via Nordeuropa. Gods till Ukrainas återuppbyggnad skulle sannolikt gå på järnväg och lastbil via Polen. Hamnarnas järnvägsförbindelser, som Vuosaari, är tills vidare den praktiska kärnan i Finlands järnvägsfrakt.

Slutsatser inför midsommar 2025

Jämfört med de senaste årens kriser är försörjningskedjorna i bättre skick: fraktpriserna är måttligare, utrymme är lättare att få och pålitligheten är något bättre. Början av året visade också att politiken kan kullkasta en prognos på några veckor.

För finska beslutsfattare är det praktiska rådet detsamma i alla transportslag: det är viktigt att hålla sig uppdaterad, behålla flexibiliteten och planera mer än ett scenario. Finlands regerings basscenario utgår från att tulltvistena blir kortvariga och att BNP växer med 1,3 %. Ett långt handelskrig skulle kunna halvera tillväxten. Alternativa inköpskällor, buffertlager och en kombination av transportslag minskar risken.

Rederierna kan lämna fartyg oanvända under andra halvåret för att stödja priserna. Flygfrakten följer tulltvistens utveckling. En stegvis nedgång i priserna är mer sannolik än en kollaps. Priserna i de europeiska vägtransporterna torde hålla sig i ett smalt intervall, vilket är ett gott skäl att låsa medelånga avtal medan priserna fortfarande är rimliga. Järnvägen förblir ett komplement till de andra transportslagen, om inte dess pris och servicenivå håller sig konkurrenskraftiga efter stödnedskärningarna.

God midsommar – och en fungerande andra halva av 2025.

Är en 4PL-modell aktuell för dig?

Vi går tillsammans igenom din nuvarande logistik och ser var 4PL-styrning kan hjälpa.